Vi lever längre än någonsin och de flesta säger att de mår bra. Men bakom genomsnitten finns stora skillnader – mellan unga och gamla, mellan kvinnor och män och mellan den som har lång och kort utbildning. Vi har gått igenom årets viktigaste rapporter om svenskarnas hälsa.
Den stora bilden: de flesta mår bra
Folkhälsomyndighetens årliga rapport Folkhälsan i Sverige 2026 konstaterar att hälsan i befolkningen generellt är god:
- Vi lever längre. Sedan 2012 har medellivslängden ökat med 1,7 år för kvinnor och 2,1 år för män.
- De flesta mår bra. Över 70 procent säger att deras hälsa är bra, medan 5–7 procent uppger att den är dålig. Fler kvinnor än män uppger dålig hälsa.
- Färre röker. Daglig rökning ligger på drygt 5 procent – en halvering på 15 år.
- Men vissa vanor står still. Andelen som rör sig för lite, och andelen som äter för lite grönsaker och rotfrukter, har inte förändrats.
SCB:s undersökning av levnadsförhållanden (ULF) visar en liknande bild: 64 procent av befolkningen över 16 år skattade sin hälsa som bra 2025. Samtidigt oroade sig 31 procent för hur det ska gå med hushållets ekonomi under det närmaste året.
Men hälsan är ojämlikt fördelad
Folkhälsomyndigheten understryker att ojämlikheten i hälsa inte minskar. Det syns tydligt i siffrorna:
- Personer med lång utbildning och höga inkomster lever i genomsnitt mer än 6,5 år längre än de med kortast utbildning och lägst inkomst – och det är de som har fått störst del av ökningen i livslängd.
- Förtida dödsfall är ungefär tre gånger vanligare bland dem med kortast utbildning.
- Rökning är nästan fyra gånger vanligare bland personer med kort utbildning och låg inkomst.
- Över 100 000 vuxna och 64 000 barn och unga lever i hushåll där inkomsten under flera år inte har räckt till det nödvändigaste.
Sverige har som mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation, till 2048. Enligt Folkhälsomyndigheten går utvecklingen inte tillräckligt snabbt.
Unga vuxna mår sämst – äldre bland världens lyckligaste
En av årets mest uppmärksammade studier kommer från forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, Lunds universitet, Oslo storstadsuniversitet och Harvard. Den bygger på svar från över 15 000 svenskar och ingår i det internationella projektet Global Flourishing Study.
Resultatet är slående:
- Unga vuxna mår sämre än äldre inom nästan alla områden i livet – de är mindre nöjda med livet, upplever mindre mening och har sämre ekonomisk trygghet.
- De känner sig dubbelt så ensamma som de äldsta. Nivåerna av depression är tre gånger högre och ångest sju gånger högre.
- Om bara 18–24-åringarnas svar räknades i World Happiness Report skulle Sverige hamna på plats 30. Med de äldstas svar (80+) skulle Sverige ligga etta i världen.
- Någon tydlig medelålderskris syns inte – medelålders svenskar mår relativt bra.
Det finns ändå en ljusglimt: de unga är optimistiska och tror att de kommer att vara betydligt nöjdare med livet om fem år.
Enligt forskarna är Sverige ett av få länder där unga vuxna mår sämst av alla åldersgrupper.
Nytt: färre diagnoser hos unga – men inga tecken på att de mår bättre
Den 10 november 2026 publicerade Socialstyrelsen en rapport om psykiatriska diagnoser bland barn och unga vuxna fram till 2025. Vid första anblick ser det positivt ut:
- Nya fall av depression bland 10–17-åringar har minskat sedan 2021, tydligast bland flickor.
- Nya fall av ångest bland flickor 10–17 år har minskat sedan 2023.
- Bland 18–24-åringar har både nya och befintliga fall av depression och ångest minskat i flera år.
- Nya autismdiagnoser har planat ut eller minskat efter en lång ökning.
Men Socialstyrelsen varnar för att dra för stora slutsatser:
- ADHD fortsätter att öka, särskilt bland flickor. Myndigheten uppskattar att omkring 14 procent av pojkarna och 9,5 procent av flickorna i åldern 10–17 år har diagnosen. En möjlig förklaring är att svårigheter som tidigare ledde till en depressions- eller ångestdiagnos i stället utreds som ADHD.
- Självskadorna ligger kvar på en hög nivå bland flickor – ungefär sex gånger högre än bland pojkar.
- Unga själva rapporterar fortfarande mycket besvär. Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) uppgav 56 procent av 16–24-åringarna besvär av oro, ängslan eller ångest 2025. Bland unga kvinnor var andelen 71 procent.
Socialstyrelsens slutsats är att statistiken inte räcker för att säga om unga mår bättre. Diagnoser fångar bara dem som söker vård, och primärvården ingår inte i registret.
Stressen tar hårt på vuxna i arbetsför ålder
Bland vuxna som arbetar är stress det stora hälsoproblemet. Enligt Försäkringskassan är stressrelaterad psykisk ohälsa, som utmattningssyndrom, den vanligaste orsaken till psykiatriska sjukskrivningar:
- Omkring 35 800 personer är sjukskrivna för stressrelaterad ohälsa, 11 procent fler än 2019.
- Tre av fyra som blir sjuka av stress är kvinnor.
- Nio av tio långtidssjukskrivna säger att arbetet är orsaken.
- 2024 betalade Försäkringskassan ut 9,9 miljarder kronor i sjukpenning för stressrelaterad ohälsa.
Stressjukskrivningar tar ofta längre tid än andra, och det är svårare att komma tillbaka till jobbet. Stöd från arbetsgivaren ökar chansen att återgå i arbete med 19 procent, enligt Försäkringskassan.
Siffrorna i korthet
| Andel som säger att hälsan är bra | över 70 % (Folkhälsomyndigheten) |
| Ökad medellivslängd sedan 2012 | +1,7 år kvinnor, +2,1 år män |
| Skillnad i livslängd lång/kort utbildning | mer än 6,5 år |
| Dagligrökare | drygt 5 % |
| Oroliga för hushållets ekonomi | 31 % (SCB) |
| Unga 16–24 år med oro/ångest | 56 % (unga kvinnor: 71 %) |
| Sjukskrivna för stress | ca 35 800 |
| Kvinnors andel av stressjukskrivningarna | 3 av 4 |
Nästa besked: Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor publiceras den 16 december 2026.
Vad kan du själv göra?
Forskningen är tydlig med att hälsa i stor utsträckning handlar om livsvillkor som den enskilde inte kan styra över. Men det finns saker som brukar göra skillnad för de flesta:
- Rör på dig. En daglig promenad räknas. Rörelse är bra både för kroppen och för att hantera stress.
- Håll kontakten. Ensamhet påverkar hälsan. Hör av dig till någon – och fråga hur någon i din närhet mår.
- Ta varningssignaler på allvar. Sömnproblem, irritation och minnesluckor kan vara tecken på långvarig stress. Prata med din chef eller företagshälsovården i tid.
- Sök hjälp. Det är aldrig fel att söka stöd om du mår dåligt.
Här kan du få stöd:
- 1177 – råd om vård dygnet runt, och hjälp att hitta rätt vård.
- Mind Självmordslinjen – ring 90101 eller chatta på mind.se, om du har tankar på att ta ditt liv eller oroar dig för någon annan.
- Vid akut fara – ring 112.
Källor
- Folkhälsomyndigheten: Folkhälsan generellt god men fortsatt ojämlik (pressmeddelande om Folkhälsan i Sverige 2026, 31 mars 2026)
- SCB: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) 2025
- Handelshögskolan i Stockholm: Ny studie – stor klyfta i lycka mellan unga vuxna och äldre i Sverige (2 februari 2026)
- Hurbra.se: Socialstyrelsens rapport om psykiatriska diagnoser bland unga (november 2026)
- Försäkringskassan: Svårare att komma tillbaka i arbete efter en stressrelaterad sjukskrivning (13 januari 2026)
- SCB: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor
