Spotifyspindeln

Ta del av de nyheter som fastnat i vårt nät

Framtidsyrken i Sverige – här finns jobben och här är konkurrensen hård

Människor med olika yrken

Vilken utbildning leder till jobb, och var är konkurrensen som hårdast? Tre stora prognoser från Arbetsförmedlingen, Saco och SCB ger en ganska samstämmig bild. Vården och de praktiska yrkena väntar på fler, medan kommunikatörer, samhällsvetare och kulturarbetare kan få kämpa för jobben. Här är vad undersökningarna säger och hur du kan använda dem.

Tre prognoser att hålla koll på

Det finns flera stora undersökningar om framtidens arbetsmarknad. De tittar olika långt framåt och från olika håll:

  • Arbetsförmedlingens yrkesbarometer bedömer omkring 160 yrken, både hur läget är i dag och hur efterfrågan väntas utvecklas på fem års sikt. Den uppdateras två gånger per år.
  • Sacos Framtidsutsikter 2026 gäller akademikeryrken och tittar på hur lätt det blir för nyexaminerade att få jobb år 2031. Nästan 60 yrken har analyserats.
  • SCB:s Regionala trender och prognoser går längst framåt, till år 2040. Den jämför hur många som väntas ha en viss utbildning med hur många som kommer att behövas. En sammanfattning för hela landet publicerades i november 2026.

Den goda nyheten först: enligt Saco väntas ungefär två tredjedelar av akademikeryrkena ha liten konkurrens om jobben för nyexaminerade 2031. Bara ett fåtal yrken bedöms få stor konkurrens.

Vården – det säkraste kortet

Alla tre prognoserna är överens om en sak: vården kommer att behöva mycket folk. Det beror främst på att vi blir allt fler äldre, samtidigt som många i vården går i pension.

Enligt SCB väntas det bli brist på grundutbildade sjuksköterskor och på personer med gymnasial vård- och omsorgsutbildning, som undersköterskor, i alla län år 2040. Det väntas också bli brist på specialistsjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och biomedicinska analytiker i många län.

Saco bedömer att det blir liten konkurrens om jobben för bland andra barnmorskor, psykologer, tandläkare, tandhygienister, apotekare, receptarier, audionomer, dietister och veterinärer.

Yrkesutbildningarna – jobben många glömmer

Ett av de tydligaste beskeden kommer från SCB: den största bristen år 2040 väntas inte bara gälla högskoleutbildade, utan i hög grad personer med en gymnasial yrkesutbildning. Efterfrågan väntas växa kraftigt, särskilt inom teknik, tillverkning och vård.

SCB bedömer att det blir brist i alla län på personer med industriteknisk utbildning och utbildning inom el, automation, data och kommunikationsteknik. Det väntas också bli brist i ungefär hälften av länen eller fler på personer med utbildning inom bygg, restaurang och livsmedel, fordon, naturbruk samt VVS och energi.

Arbetsförmedlingen pekar åt samma håll. Yrken som installationselektriker, bilmekaniker, lastbilsförare och kockar har goda chanser till jobb både i dag och på fem års sikt.

För den som inte vill läsa på högskolan finns alltså goda möjligheter, till exempel via ett yrkesprogram på gymnasiet, Komvux eller yrkeshögskolan.

Teknik, el och försvar

Inom tekniken sticker ingenjörer inom elteknik och elkraft ut. Arbetsförmedlingen bedömer att efterfrågan på dem blir stor på fem års sikt, liksom på IT-säkerhetsspecialister, systemanalytiker och IT-arkitekter.

Ett nytt område är försvaret. Enligt Saco väntas större försvarssatsningar och uppbyggnaden av totalförsvaret ge ett stort behov av officerare. När försvarsindustrin växer behövs också fler civilingenjörer och flygtekniker. Alla tre yrkena bedöms få liten konkurrens om jobben.

Lärare och IT – det beror på

För vissa yrken är bilden mer splittrad, och då lönar det sig att titta närmare.

Lärare. Det föds färre barn, och Arbetsförmedlingen bedömer att det kommer att minska efterfrågan inom flera pedagogiska yrken på fem års sikt. Samtidigt bedömer Saco att det blir liten konkurrens för ämneslärare i årskurs 7–9 och gymnasiet, och för yrkeslärare. SCB väntar sig stor brist på yrkeslärare i hela landet, men ungefär balans för grundlärare på riksnivå. Slutsatsen är att vilken sorts lärare du blir, och var, spelar stor roll.

IT. Här spelar längden på utbildningen stor roll. SCB bedömer att arbetsmarknaden för datautbildade med minst tre års utbildning är relativt balanserad år 2040, med brist i några län i norra Sverige. För datautbildningar kortare än tre år väntas däremot ett stort överskott. Saco bedömer att IT-akademiker hamnar i balans.

Här är konkurrensen hård

Alla utbildningar leder inte lika lätt till jobb. Det betyder inte att de är fel val, men det är bra att veta om att det kan ta längre tid att hitta ett fast jobb inom området.

Källa Yrken eller utbildningar med stor konkurrens eller överskott
Saco (2031) Arkitekt, inredningsarkitekt, kommunikatör, samhällsvetare, hälsovetare, musei- och kulturmiljöyrken
SCB (2040) Journalistik och medievetenskap, humaniora, konst och medieproduktion, samhällsvetenskap, juridik, personal- och beteendevetenskap, biologi och miljövetenskap, barn- och fritidsutbildning, kortare datautbildningar
Arbetsförmedlingen Bankjänstemän, fastighetsmäklare, finansanalytiker och investeringsrådgivare

Saco skriver att stor konkurrens kan göra det svårt att få ett fast jobb eller relevanta arbetsuppgifter, och att risken för arbetslöshet är relativt hög.

Prognoserna är inte alltid överens. Saco bedömer till exempel att det blir liten konkurrens för socionomer, medan SCB:s långsiktiga beräkning pekar mot överskott i nästan alla län år 2040. Juristerna hamnar i balans hos Saco men i överskott i de flesta län hos SCB. Skillnaden beror delvis på att prognoserna tittar olika långt framåt och räknar på olika sätt.

Och AI då?

Det stora frågetecknet är AI. Saco konstaterar att AI väntas påverka både yrken och arbetsuppgifter, men att det är svårt att bedöma hur mycket. Flera yrken, till exempel ekonomer, arkitekter och bibliotekarier, får ett ökat behov av AI-kunskaper. Andra, som djursjukskötare och audionomer, bedöms påverkas lite.

SCB:s beräkning till 2040 bygger på historiska mönster och tar inte hänsyn till AI, den gröna omställningen eller nya företagsetableringar. Det är värt att ha i bakhuvudet: långsiktiga prognoser är en riktning, inte ett facit.

Ett mönster som ändå återkommer är att yrken där man arbetar med människor, med händerna eller med fysisk teknik, som vård, el och industri, ser ut att stå starkt.

Så använder du prognoserna

  1. Börja med intresset. En utbildning du inte trivs med blir svår att genomföra, oavsett hur goda jobbchanserna är. Prognoserna är ett komplement, inte en ersättning.
  2. Titta på ditt län. Både Arbetsförmedlingen och SCB redovisar prognoser per län, och skillnaderna kan vara stora. Ett yrke med överskott i storstaden kan ha brist på en mindre ort.
  3. Jämför flera källor. Om Arbetsförmedlingen, Saco och SCB pekar åt samma håll är signalen starkare.
  4. Tänk på inriktningen. ”Lärare”, ”IT” och ”ingenjör” är breda områden. Jobbchanserna kan skilja sig mycket mellan olika inriktningar.
  5. Se över lön och arbetsvillkor. Liten konkurrens kan ibland bero på att yrket har låg lön eller tuffa villkor. Kontrollera det också.
  6. Räkna med att lära om. Arbetsmarknaden förändras, och många kommer att byta yrke eller vidareutbilda sig under arbetslivet.

Fakta: Yrken med goda jobbchanser enligt flera prognoser

  • Vård: sjuksköterska, specialistsjuksköterska, barnmorska, undersköterska, biomedicinsk analytiker, arbetsterapeut, fysioterapeut, tandhygienist
  • Teknik: civilingenjör, ingenjör inom elteknik och elkraft, IT-säkerhetsspecialist
  • Yrkesutbildade: elektriker, industritekniker, fordonsmekaniker, VVS- och energitekniker, kock
  • Övrigt: officer, veterinär, yrkeslärare

Prognoser är bedömningar och kan ändras. Arbetsförmedlingens yrkesbarometer uppdateras varje vår och höst, så kontrollera gärna det senaste läget för just det yrke du är intresserad av.